Don't tell me, tell my ghost.

Igår och förrgår var det Metaltown. Jag var avig och hade blå och rosa hembakad kjol. Vi rockade stenhårt ändå. Musiken var den bästa på länge. Och In Flames show var ännu bättre. Gemenskapen när alla har händerna i luften och hoppar upp och ner samtidigt går inte att beskriva. Och basen dunkar i magen. Jag vill uppleva alltihopa igen men smatidigt var det alldeles lagom för nacken gör ont efter allt headbangande och fötterna efter alla hopp. Fysisk uttmattning var nära igår. Men roligt. Det hade vi.

Above all.

Vi har varit på läger. I fyra dagar nu. Och vi är hemma igen. Som förstaårsledare på konfirmandläger är man rejält trött efteråt. Konfirmanderna var ännu tröttare. Men det har fungerat. Det har varit sockersöta flickor, busfrön och änglar. Det har varit luciatåg och bergsprängarväckningar. Det har varit sagor och knott och godnattvisor och kramar. Det har varit sång och sketcher och förbön. Det har varit längtan, telefonsamtal, ingen täckning på mobilnätet och musik. Dans har det varit med. Fint kan man nog sammanfatta det med färre ord.

We're making a run for it.

Igår var det som känt midsommarafton. Och som på alla andra svenska högtider åt och åt och åt vi. Potatis och fisk (sill för de flesta men efterssom jag och sill aldrig varit vänner för sill alltid fåt mig att spy varmrökt lax för mig), jordgubbar och kardemummaparfait, te och godis. och så dansade vi runt den halvmeterhöga midsommarstången.

Den här bloggen har blivit tråkig men mitt liv känns som det är roligare än någonsin. Jag förstår inte hur det hänger ihop men kanske är det för att jag har så roligt att jag inte har ork över. Men jag skriver här ibland fortfarande. Tråkigt. Men helt ok ändå.

11juni

Vissa saker var fina med skolavlutning. Vissa rätt tråkiga. Men mest fint faktiskt. Och jag har bara bild på morgonutstyrseln. Även om kvällens klänning var finare.

You can break it, you can shake it.

Mjuk blyerts kan förvränga verkligheten nästan lika mycket som kol en kall junidag.

Nationaldag

För precis tio dagar sedan var det nationaldag. Vi hade övermycket folk hemma och jag hade en smula panik. Men det var fint ändå. Vi åt efterrätt på gräset alla "barnen". Och lekte emos. Sen åkte folk hem och jag till Klasberg och pratade. Som vanligt.

Teach me how to breath

Jag vill.
Andas din luft.
Känna din doft.
Kyssa dina läppar.

Jag vill.
Höra ditt hjärta.
Känna din hud.
Hålla dina händer.

Jag vill
Alltid vara nära.
Dig.

Making an end

Dagen innan igår, onsdags alltså var det avslut. Avslut på nio år av grundskola. Avslut med fest.

Först på morgonen, med cider och jordgubbar, tal, spring på plankan genom björkriset och så kramar förstås.

Sen på eftermiddagen, med festfix och chips och håruppsättningar och smink med flickorna. Sen bil och buss till middagsplatsen. Där vi drack mer cider, åt fin mat, lyssnade på lärarnas sång till oss och två valser. Sen steg livebandet upp på scenen och vi hoppade och dansade framför, i högklackat, klänningar och kostymer. När skorna alternativt fötterna gick sönder av klackarna, sparkade vi av oss dem och dansade tills fötterna blödde. Sen var det svettig buss hemåt, innan det riktiga avslutet. Två på natten. Fint och sorgligt och roligt var det.

Ge mig.

Lite mer sol.
Lite mindre vind. Tack.

Snart blir det regn. Säger dem.

Snart är det lov. Säger jag.

Thinking

Det är två tankar som snurrar i mitt huvud. Just nu.

Den ena handlar om dig.
Du snurrar i mitt huvud.
Rätt upp och ner.
Från höger till vänster.
Du.

Den andra handlar om avslut.
Skolavslutning.
Grunskoleavslut.
Imorgon är vi där.
Imorgon är det.
Slut.

Summer was it.

Det blir inte mycket bloggat. Jag syr och går på marknad och syr och umgås med folk och sover och ser på skräckfilm och skrattar och älskar mitt liv. Men det blir inte mycket bloggat. Det är sommar och sommarn har dragit mig ut. I solen. Till livet. SÅ bloggen är officiellt på halvfart. Från och med nu. Till och med dåligare väder och tider. Till regnet lurar mig in igen. Och jag inte har så fullt upp med livet. Men jag hoppas inte det händer överdrivet snart. Och jag kommer skriva här när andan faller på. Men kanske inte varje dag. Eller antagligen inte varje dag. För jag prioriterar just nu sommarlivet jag lever.

There's a voice inside my head that tells me no.

Jag har varit på marknad i staden idag. Köpt en fejkad bandtröja, jordgubbbar och glass. Mått allmänt gott faktiskt. Och just det. Jag hade hela två lektioner idag. Eller en och en halv för vi slutade efter halva No:n. Vi lekte mest. Det är så nu de sista dagarna. För på onsdag nästa vecka slutar vi grundskolan. För alltid. Fint och lite hemskt, men mest av allt extremt skönt. Jag har längtat i flera år. Och nu är snart dagen här. Precis när allting ordnat sig till det bästa.

Resten av dagen så njuter jag av solen. Utan huvudvärk idag. Och lyssnar på Abalone Dots.

Lördag.

I helgen var vi på det sötaste kafét i hela Tjuvkil. Som i och för sig inte är så stort. Vi drack kardemummakaffe och åt fantastiska mackor. Och det var så fint allting. Fast jag länner att jag ligger lite på efterkälken när det gäller att blogga om allt fint. Men så är det. Ibland. Som nu.

I'm alive.

Vad ska man göra av sig själv? solen skiner och jag har varit i skolan på en soft dag och försovit mig och haft sista franskalektionen och fått reda på betyg och solen skiner. Och jag har ont i huvudet. Helst av allt skulle jag ligga inne. Resten av dagen. Men ändå så vill jag inte det. För vädret är så förbannat fint. Och livet är så extremt överfint. Förutom att jag sover lite dåligt. Men det kan bero på att jag inte vill missa en sekund liv just nu. Inte sova bort en enda sekund av det fina. Jag vill inte.

Nu ut i solen och plåga mina huvudvärksljuskänsliga ögon med solljus. Men resten av mig kommer njuta.

Barfota

Jag säger
att jag går
utan skor
För det är bekvämast
så

Och så är det
Förvisso
Men bara därför
mina hälar
blöder.

Skaka av dig dina sorger och släpp in mig.

Jag har bränt mina axlar lite i solen. För idag har det varit så varmt och somrigt och jag har sjungit och varit i Tjuvkil och på Tjörn och hemma hos farmor och farfar. Bra. Och soligt. Sommar känns det nästan som. Jag har tagit ungefär hundra bilder men de ligger fortfarande på kameran så de kommer nog snart. I förrgår var skrivargruppen i tidningen och jag var citerad och det var rätt och riktigt det som stod. Det kändes fint. Allting är så bra nu. Allt. Och skolan är snart slut och då blir det konfirmandledarjobb och hårdrocksfestival och segling och läger. Bäst blir det.