Gräs fläckar mina fötter
i grönt
för jag springer igen
Barfota flygare
på väg
mot himlen
Jag önskar att jag kunde och fick springa långt, löpa längs stranden inte så långt hemifrån och andas på riktigt och uppskatta hösten på riktigt. Flyga.
Nästa år kanske, då är jag kanske ur det här skovet och har inga inflammationer kvar. Kanske har jag haft sprutor tillräckligt länge för att springa; för att flyga då. Kanske orkar jag börja simma igen och flyger fjärilssim. Men jag vill känna mjölksyran bränna och bli andfådd och jag saknar att vara konditionsidrottare ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar