I feel the breeze, the feathers of an arrow.

Det är så otroligt orättvist.
Men det finns människor som aldrig levt en sekund utan smärtan närvarande
(och jag menar inte mig för jag bär smärtfri ibland och har framförallt varit det i långa perioder)
och så en dag orkar de inte mer.



Och jag kan inte gråta för det är bara en stor klump i magen för det.
Är.
Så.
Jävla.
Orättvist.


Det finns nämligen få som saker som bryter ner ditt psyke som smärta. Och fick jag önska vad som helst skulle jag önska världen smärtfrihet. Eller i alla fall smärtlindring.