Min mage är intelligent nog att ge mig massor av smärta så fort jag petar i mig något och massor med illamående om jag inte petar i mig något.
Det känns ju så logiskt och bra att man bara kan jubla.
Inte riktigt. Nu återgår vi till att ligga hopkurade till en boll och be:
Gå inte sönder mage lilla. Snälla?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar