En hyllning

Jag är så lycklig nu i dagarna.

Det finns massa bra människor runt omkring mig, människor som orkar, människor som bryr sig, människor som kramas och människor som bara finns där, även när jag skakar och faller. Det är det som är viktigt.

Oviktigt är allt som är dåligt, oviktig är min kropp som bara brakar samman om man så mycket som petar på den med ett finger, oviktig är skolan (vi tar nya tag efter lovet), helt oviktigt är det att min dator är sönder, oviktigt är allt som stressar mig och tynger ner mig.

Det viktiga är människor; som du, du och DU, och som han, hon och HON. Att ni finns där. Jag lovar att jag finns där när det skakar hos er. Då kommer jag vara stark, men just nu är jag fortfarande svag, och ni är bäst.