Jag vet inte längre hur man gör när man skriver utan att klaga. Jag har mått dåligt alldeles för länge för att komma ihåg hur det går till. Men jag gör ett försök. Just nu sitter jag och tittar på bilder från resor gjorda för några år sedan. Förundras över hur liten jag ser ut och över hur megaliten min bror ser ut. Jag minns ju det som det var igår. Men igår såg vi väl inte ut sådär?
Familjens leriga fötter i Frankrike sommaren 2006. Det var en varm dag när vi gick över en tidvattne vik till en klosterö på andra sidan. Och självklart gick vi när det var ebb. Jag tror pappan min tog bilden men jag vet inte så noga, det kan lika gärna varit jag, min bror eller mamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar