Blir det någonsin bättre eller är det redan försent.

Inlägg 200 det här. Spännande. 200 inlägg. Jag tror att om jag läser något av inläggen så kommer jag komma ihåg precis hur jag mådde när jag skrev det. Det är rätt intressant. Innan jag började blogga så hade jag aldrig klarat att skriva någon sorts dagbok mer än ett par veckor i taget. Jag skrev mycket men inte på det sättet. Jag har till exempel ett antal skrivblock här hemma. Jag kallar dem mina diktböcker. Och det är det närmaste jag kommer dagböcker. Dikten häromdagen kommer från en av dem. Ett randigt block. Som jag älskar ungefär. Jag har alltid med mig en diktbok när jag går någonstans. Eller reser bort. För jag måste kunna skriva. Annars mår jag inte bra. Ibland så får jag dock riktigt ordentliga knäppar. Och då så kan jag skriva hela historier. Sitta flera timmar och bara skapa berättelser. Det är något jag gillar och här på datorn ligger ett antal oavslutade sådana historier. För att avsluta saker är jag ganska dålig på.